Leker med sonens dator

Min äldste son kom hem från skolan med en sprillans ny Mac idag. Naturligtvis måste jag prova den.
Själv är han och hämtar sin lillasyster på en grupp i kyrkan.  Världens snällaste och bästa ungar - det är jag som har det. Så kloka och fina. 

Efter att ha jobbat långhelg är jag ledig i dag. Sedan väntar två kvällar innan min leediga helg. Jag handleder  en sjuksköterskestudent i tio veckor som läser termin 4, och hon är jättehärlig. Om kemin inte stämmer så kan tio veckor kännas ganska långa.  Nu är det roligt.

I går gjorde jag yoga-premiär! Inte någon fancy power-yoga eller så, utan medicinsk yoga. Det är en duktig instruktör från Varbergs kurort som håller i en grupp för anställda på sjukhuset.  När jag sista åren blivit stressad eller mått dåligt har det dels tagit sej uttryck i "lufthunger" och jag har svårt att ta djupa andetag, dels i superspända käkar. På morgonen är jag riktigt öm i käkarna efter att ha gnisslat tänder hela natten. På dagarna pressar jag ihop tänderna utan att riktigt vara medveten om det. Medicinsk yoga är inriktad på avspänning, kroppskontroll och läkning. Det var svårare än jag föreställt mej. Men också skönare. Tänker absolut fortsätta, jag tror att detta kan vara väldigt väldigt bra för mej.

(Ex)mannen bor fortfarande kvar hemma. Vet inte riktigt om det är bra eller dåligt. Jag älskar att vara nära honom och vill att han stannar för alltid. Samtidigt vet jag att han är på väg härifrån och det känns jobbigt att dra ut på det. Usch vad livet är svårt ibland.

Dagens slutsats: Mac är bra. Men PC är nog inte sämre.

Godmorgon torsdag

Jag är ledig idag. Så vansinningt skönt. Var visserligen ledig igår oxå, men då försvann dagen i en onödig och ofrivillig sovmorgon som sträckte sej till lunch. På eftermiddagen var det dags för första träffen på teaterkursen i Falkenberg.
Jag är inte riktigt på topp. Livet är så konstigt nuförtiden, jag vet knappt hur jag känner. Det känns okej när jag jobbar  men när jag är ledig tappar jag allt. Orkar ingenting. Vill ingenting. Ibland är jag ledsen, ibland är jag arg och ofta känner jag ingenting.
Dagens plan är iallafall att städa vårt hem. Vi får se hur det går. Såg att tvättkorgen svämmade över också. Det är väl tur att det riktiga ivet går vidare!

Händelserik helg

I lördags fyllde vår lilla solskensunge M 8 år.  Lillasyster till fem fina.  Hon firades med prinsesstårta hon hjälpt till att baka själv (kommer nu osökt att tänka på en dålig historia min far prästen brukar skratta åt, där det berättas om ett begravningskaffe där man bjöd på kakor. Någon säger "-Ta mer kakor, dom har liket själv bakat").
Söndagen var den stora Lisebergsdagen. Egentligen var planen att åka på lördagen, men då regnade det nästan oavbrutet. Dessutom åskade det ganska ordentligt, och vem vill sitta i Lisebergsbanan när strömmen går? Vädret var inte helt perfekt, men vi åkte alltså ändå. Och klarade oss utan en enda skur! Det regnade på vägen, och vi såg våta gator när vi kom fram, men vi hade tur.

Vi har nog aldrig varit på Liseberg hela familjen. Det var förresten längesen vi gjorde något allihop. Det var så fantastiskt att se hur roligt våra barn hade tillsammans, och hur de tog hand om varandra. Efter att ha haft småbarn i snart tjugo år kändes det overkligt att kunna sitta ensmma på en bänk och veta att alla var trygga UTAN oss, iallafall en stund.
Det åktes hela dagen, och alla, utom mamman, slog rekord i visat mod och våghalsighet. Lillebror lurade upp mej i en helvetesmaskin och efter det kände jag mej dödssjuk ända tills jag kom i säng.

Efter att ha studerat miljön utefter rälsen Varberg-Falkenberg under sommaren, kunde vi nu se sträckan Varberg - Kungsbacka. Där gick vi av och tog pendeln till Lisebergs station. Variation förnöjer.

Idag väntar kvällspass. De fyra små har studiedag och ligger i soffan. Regnet öser ner.

Freddie Wadling - Over The Rainbow

Varsågoda!
Dagens Wadling.

Ny bästa vän

Min nya bästis. Tunturi Elina. Hon är inte fullt så blank och ny som på bilden, men jag gillar henne ändå. Veckans begagnat-kap hos världens bästa cykelhandlare,  No 1 i Varberg.
För övrigt tävlar jag hos Mirre syr om att vinna en ljuvlig liten börs. Titta in hos henne!

"Blott en dag ett ögonblick i sänder", Freddie Wadling

Hur kan vi tillåta detta?

Vi lyckligt lottade har allt och mer än vi behöver. De flesta har ingenting. Det som borde vara så enkelt att lösa är tydligen omöjligt.
Hur kommer det sej att vi kan blunda för svältkatastrofen på Afrikas horn och leva som ingenting? Tusentals barn går en plågsam död till mötes, en död som är så onödig. Vi slänger mat och de dör för att de ingen har. Världen är allt bra konstig.



Ett enkelt sätt att faktiskt GÖRA något är att ge några kronor till en av alla de organisationer som har verksamhet i utsatta områden.
Rädda barnen
Röda korset
Erikshjälpen
Actionaid/Svenska kyrkan
Och många fler.

Teatersommaren är nästan över

Plötsligt har alla repetioner, föreställningar och förberedelser flugit förbi. Skolan börjar på måndag och allt som återstår av Teatervinden till dess är den stora avslutnings-gala-festen på lördag. Vi har haft så roligt, och nu efteråt har  minnena av det som var lite besvärligt bleknat betydligt. Visst är det skönt att det nästan alltid är så?
Barnens farmor skickade några bilder igår.
Här syns min egen "Lillebror" tillsammans med Karlsson.


En ögonblicksbild av folket i Körsbärsdalen. Både A och M är med. I vackra kläder av krossad plysch..

Det var roligt backstage också. Kanske tillochmed roligare ibland.


Till sist, en bild lånad av den oerhört läsvärda  Trollmammans blogg . Två busiga rumpnissar. Den vänstra är min!

Lite lite höst i luften

Idag är det näst sista föreställningen av Teatervinden  för vår del.  Finalen blir på söndag eftermiddag och det känns konstigt.
Jag var på Sannarpsbadet i går också, lillebror ville så gärna dit. Jag klarar inte att hålla ögonen (och händerna) på mer än ett barn itaget, och både K och lillebror behöver mycket passning så jag delar upp dem. Vilken god investering jag gjorde när vi köpte Sommarkorten på Hallandstrafiken. Vi reser gratis hela sommaren. Då kan man ju kosta på sej att resa flera gånger.

Inatt har det åskat alldeles ovanför oss. Kunde inte somna, och är jättetrött idag. Har mycket att göra, men skjuter upp det till morgondagen som jag brukar. Måste gå till banken och ordna lite saker och det är så tråkigt. Får satsa på teater idag!

 Kom precis hem efter att ha tillbringat dagen på Sannarpsbadet i Halmstad tillsammans med K, A, deras kompis och 100 ryska sjömatroser. Tall ships race pågår den här helgen, och tydligen fick de ryska pojkarna ledigt för att ta sig ett dopp. Kan ni fatta att de verkligen har sjömanskostym på sej? Gulligt, men skrämmer det någon på de sju haven?

Dagen efter vakten

Sclagerabstinens-showen överträffade alla förväntningar! Ojoj vilken kväll. Vädret var fantastiskt och baren var utflyttad i Storans trädgård. Vi satt ute och drack cider medan vi väntade på att klockan skulle bli åtta.  Sedan var det dags för två timmars ren glädje. Duktiga artister, härlig publik, favoritschlagers och en positiv energi som nästan sitter i än, efter två dagar. Jag kan inte minnas när jag senast hade så roligt.

Igår kväll var det så dags för ny föreställning av "vår egen" Teatervinden. Det var fullsatt och mycket mer ändå, vädret var perfekt och skådespelarna var bättre än någonsin. Jag och barnen blev glada och överraskade när vi såg att fyra av deras lärare kommit för att se föreställningen. Kan man ha bättre lärare? Så gulligt.
Varje dygn har en familj vakten på spelplatsen. Man ser till att ingen stjäl ljus- och ljud-utrustning eller förstör scen eller rekvisita. Igår var det vår tur. Jag hade sällskap av fyra av mina fina fina barn under hela natten och vi hade riktigt mysigt i skenet av kulörta lampor i skogen. Jag är glad att jag inte behövde sitta ensam, det knakade och brakade väldigt i träden under hela natten. Igelkottar, harar och fåglar prasslade i löven. Det är inte roligt att smyga till toaletten när man inte ser handen framför sej.
Vi tog bussen hem i morse och nu sover de några timmar.

Trots allt mitt gnäll om att det är jobbigt, så är jag så innerligt glad och tacksam för att vår familj fått vara en del av detta fantastiska i sommar. Så mycket glädje och värme vi fått uppleva. Vi fått massor av vänner i alla åldrar, och fått känna på en gemenskap som man sällan finner.
Det har varit precis vad vi (och kanske mest jag) behövt denna konstiga och omvälvande sommar.

Fredag

Veckorna går. Teaterföreställning två-tre gånger i veckan, tillsammans med allt det vanliga. Sommaren är så kort och man vill hinna med att träffa dem man tycker om. Det är ju roligt förstås, och inte alls jobbigt.

Idag har jag ägnat dagen åt flyttstädning. Mina grannar har köpt ett fint litet hus och flyttat dit för en månad sedan. Tillslut kunde de inte skjuta upp städningen längre, och idag har vi klarat av både kök och badrum. Det var riktigt ordentligt varmt och svetten rann. Senare blev jag och lilla M bjudna på fantastisk mat och gott vin. Efter en perfekt Gino till efterrätt avslutade vi med isad Limoncello. Mmm

I morgon är det dags för Schlagerabstinens i Falkenberg med bästa vännen C. Den showen verkar vara ett riktigt lyckopiller.

Ledig dag bara sådär

Kvällens föreställning av den eminenta Teatervinden är inställd. Man ska vara lite besviken och känna en viss saknad..och det gör jag. Helt ärligt. MEN mest är jag lättad och glad. Hela den här teatererfarenheten med bussresor, tågresor, eviga promenader under tidspress, bajamaja-städningar, kioskarbete och kostymbyten är så fantastisk och rolig. Men samtidigt jobbig. En helg utan det blir så skön! Särskilt som det tydligen kommer att regna hela tiden. För är det bara solsken så är det inga problem. Men regnar det...

Sitter och tittar ut på det som från början var en hallonplanta, några ensamma kvistar som stack upp ur jorden. Nu, efter flera års icke-vård, har det växt upp en hallonskog i trädgården. Det är gott förstås. Måste nog plocka dem innan de blir dåliga.

Vaknade imorse med en fästing på magen. Finner då att jag blir precis som alla andra och måste tänka, fundera, grubbla och spekulera i HUR och NÄR jag kunde dragit på mej denna lilla parasit. Vad spelar det för roll? Stora A fick äran och ansvaret att operera. Jag föredrog alla risker för henne, så att hon inte skulle låta det illasinnade huvudet sitta kvar i min mjuka mage. Efter två sekunder var den borta. Tur att man har stora barn när man är singel.

Disken ropar, tvätten ber, smutsiga golv gör sig påminda. Måste göra nytta.

Tack för alla fina ord, kramar och omtanke. Det värmer ska ni veta. Jag mår rätt bra. Tack vare er.
Maria

maria lever

fortfarande.
Idag är jag visserligen inte på topp, men det är nog bara en tidsfråga. Vi har haft en hektisk helg med föreställning som vanligt. I går fick A en plötslig migränattack mitt under akt 1. Han fick lägga sej i en soffa i omklädningsrummet och kunde inte vara med efter det. Jag stod i kiosken och fick springa fram och tillbaka. Som tur var hann han med lillebrorscenen innan han blev dålig. Trots att vädret inte var det bästa var det nog drygt 200 på läktarna. Korven sålde slut, och det är inte varje dag.

Idag har jag två goda vänner i almanackan. Kaffe med den första och ett glas vin med den andra om dagen går enligt planen. Det ska bli skönt med en eftermiddag och kväll för mej själv. Ibland går alla krafter åt till att räcka till.

Det som hänt senaste månaden har varit så osannolikt. Det enda jag var säker på aldrig skulle hända - hände plötsligt. Jag är rädd och orolig för massor av saker, men att min man skulle lämna mej och barnen fanns inte i min föreställningsvärld. Jag har alltid sagt att OM det hände, så skulle jag dö. Och så händer det. Och jag dör inte. Blir inte ens sjuk. Vad betyder det?
Jag kan inte göra så mycket åt situationen, förutom att se till att mina älskade små inte far illa. Resten av min energi går åt att känna in mej själv, varenda känsla, och sedan fundera på hur jag ska gå vidare.

Börjat sy lite igen förresten. Bilder kommer snart.

Torsdag

Livet går vidare. Nu har jag snart levt en vecka utan den jag älskar. Det kommer att funka det här också, även om det inte är som jag skulle vilja.

De två små barnens teateraktiviteter tar nästan all ledig tid. Två eller tre dagar i veckan far vi till Falkenberg med bussen och tar tåget hem på kvällen efter föreställningen. Det är väldigt roligt, och jag är så stolt över dem. Att kunna ta regi, att koncentrera sig när det gäller och ha tålamod att vänta på sin tur är bara några av de saker de lärt sig redan. De har fått massor av fina kompisar i alla åldrar. Vi har haft supertur med vädret hittills och sluppit regn.

Fast idag regnar det. Hela dagen. Det är skönt, jag gillar regn. Vi myser inomhus.

och här promenerade jag imorse..

Och det är verkligen inte dåligt. Jag har sån tur som får bo och leva på en så vacker plats.

Här promenerar jag om knappt tre veckor...

Gårdagens kulturdos

Fantastisk monolog, fantastisk spelplats (i bastionen Vita munken på Varbergs fästning) och god picknick-korg med delikatesser från Tovedals.

I´m back

Ibland går det upp och ibland går det ner. Vi har haft några tråkiga dagar med svåra beslut. Men solen skiner ändå, fåglarna kvittrar fortfarande och kaffe smakar faktiskt gott idag också. Det verkar som om livet fortsätter ändå, det var bara jag som ville hoppa av en stund. Mitt liv kommer att bli så annorlunda mot vad det varit. Mest känner jag vemod. Och frustration över att inte själv kunna välja.

Idag har jag, långt efter alla andra, tagit premiärdoppet tillsammans med barnen. Det var inte varmt men skönt.
Vi har ätit god mat ikväll och har det ganska bra. Lugnt och skönt.

Premiären på Teatervinden gick strålande! Jag har nästan fått in snitsen på kostymbytena, till och med myggorna kan jag tejpa fast riktigt nu.
För den som skulle vilja titta så spelar våra barn i cast 2: Juli: 6,10,13,17,20,22,26,28,31. Augusti: 4,9 samt FINAL den 14 kl 14.00

När allt förändras

Ibland, inte alls ofta, händer det något som gör att hela jorden slår ett extraslag. Ibland är det något fantastiskt som hänt. Som när våra barn kom till världen. Andra gånger händer något som man inte önskat. När det väl har hänt kan man aldrig backa tillbaka. Inte blunda hårt och önska att det var en dålig dröm. Då är det som det är. Men även om man vet det, förstår man inte alltid.
Det finns saker som bara händer andra. Mest dåliga saker. Ibland händer de mej också. Nu vet jag.

Älskade barnen är ute nästan allihop. Storebror sitter inne, men annars roar de sig utomhus. Bad och teaterpremiär är inga dåliga grejer.

På resande fot

..genom Halland är vi dagligen nuförtiden. På morgonen tar vi buss eller tåg söderut, och på kvällen far vi norrut. Det hade varit lite enklare om järnvägsstationen och busshållplatsen legat lite lite närmare Skogsgläntan som är vårt mål, men det funkar ändå. Idag har Teatervindens skådespelare spelat två minishower på midsommarfirandet på AIK-Vallen i Falkenberg. Lillasyster fick stanna hemma, hon var helt slut efter gårdagens 11 timmar långa repetition, men A gjorde premiär som Lillebror inför publik. Det var så fint alltihop, föreställningen är ett riktigt lyckopiller med små stråk av allvar- precis som ett lyckopiller ska ha.

Det är lördag även hos oss

Barnen och M i Falkenberg. De skulle köra första genomdraget idag. Jag var där och tittade i går och då övade de hela Lejonhjärta-akten, och det var så bra. Det blir spännande att se hur hela föreställningen växer fram dag för dag.

En sväng på second han har hunnits med. Jag fyndade tyger och handarbetstidningar som vanligt. Jag får snart lugna mej, men det är ju så BILLIGT.

Ikväll ska jag och maken ut och äta på en grekisk restaurant. Det var evigheter vi var ute samtidigt ( ja, evigheter på riktigt, jag kan inte minnas det..Minst fem år). Vi ska träffa bästa vännen C och hennes man. Ska bli så mysigt.
Nu ska jag ta mej an pannkakssmeten som väntar i köket.

Sommarlov

Idag har vi mulet på västkusten. M och de små är redan i Falkenberg för dagens rep, och jag ska snart ansluta mej till dem. Tar ett senare tåg, och byter av M som ska på läkarbesök i Köpenhamn. Eller var det Göteborg? Har ingen koll på det där längre.
Flickorna sitter vid datorn, fortfarande i nattkläder. Jag gillar lov-känslan, det där att man kan ta allt i den takt man vill. Det är gott för själen.
Grann-situationen blev lite bättre i går kväll. Men sen blev det plötsligt sämre att det var bättre. Vill inte gå in närmare på det, av hänsyn till grannen. Men besvärligt är det. Tur att jag har svärmor.

Matsäck ska packas. Tåg ska passas.

I denna ljuva blomstertid

sjöng vi inte på skolavslutningen idag, men "Idas sommarvisa" och "Den blomstertid nu kommer" fanns med i den överfulla kyrkan. Vi kom tidigt och fick nog de sista platserna. M har ju egen sittplats med sig, det är praktiskt ibland.

Tårta har vi ätit för att fira in sommarlovet. De stora pojkarna har gett sig iväg för att starta upp lovet. De är så stora nu. Vi har kommit till stadiet där man inte kan (eller borde) övervaka dem som jag skulle vilja. Jag måste helt enkelt våga lita på att de har lärt sig det som behövs för att klara sig ute i världen utan mamma och pappa bakom ryggen varenda sekund.
Det är verkligen tudelat det där med kärlek. Det är plågsamt att älska någon så mycket att man inte orkar tänka tanken att något ont kunde hända honom eller henne. Samtidigt är det inget alternativ att välja bort kärlek och nära relationer enbart för att undvika smärtan när de tar slut. Det ingår liksom i paketet.

Mycket hänger i luften nu. Vi dras åt olika håll, vet inte riktigt vart vi ska gå. Det är inte bara dåligt, men jag längtar efter mål och mening.  Och energi att sträva efter det.
Väldigt trött idag. verkar som om jag fått någon liten mag-bacill. Eller inte. Är nog bra imorgon.

Zeb

Har ni läst att James "Zeb Macahan" Arness är död? Jag kan inte fatta det. Han var ju URgammal när jag var barn, och att han har levt ända till 2011 är ju remarkabelt. Men bra förstås.