Kvällens föreställning av den eminenta Teatervinden är inställd. Man ska vara lite besviken och känna en viss saknad..och det gör jag. Helt ärligt. MEN mest är jag lättad och glad. Hela den här teatererfarenheten med bussresor, tågresor, eviga promenader under tidspress, bajamaja-städningar, kioskarbete och kostymbyten är så fantastisk och rolig. Men samtidigt jobbig. En helg utan det blir så skön! Särskilt som det tydligen kommer att regna hela tiden. För är det bara solsken så är det inga problem. Men regnar det...
Sitter och tittar ut på det som från början var en hallonplanta, några ensamma kvistar som stack upp ur jorden. Nu, efter flera års icke-vård, har det växt upp en hallonskog i trädgården. Det är gott förstås. Måste nog plocka dem innan de blir dåliga.
Vaknade imorse med en fästing på magen. Finner då att jag blir precis som alla andra och måste tänka, fundera, grubbla och spekulera i HUR och NÄR jag kunde dragit på mej denna lilla parasit. Vad spelar det för roll? Stora A fick äran och ansvaret att operera. Jag föredrog alla risker för henne, så att hon inte skulle låta det illasinnade huvudet sitta kvar i min mjuka mage. Efter två sekunder var den borta. Tur att man har stora barn när man är singel.
Disken ropar, tvätten ber, smutsiga golv gör sig påminda. Måste göra nytta.
Tack för alla fina ord, kramar och omtanke. Det värmer ska ni veta. Jag mår rätt bra. Tack vare er.
Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir glad för en hälsning från DEJ!