Jag har varit på anställningsintervju idag, och efter denna kraftansträngning för hela mitt väsen, är jag helt och totalt slut. Jag har varit spänd i flera dagar. Inte mest för intervjun i sig,men att jag ska få erbjudande om ett nytt arbete och då tvingas välja. För val av alla slag är min akilleshäl (eller en av dem borde jag skriva). Är inte nödvändigtvis rädd att börja något nytt, utan mer för att våga avsluta något som känns tryggt.
Nya passionen är stickning. Har gett mej DEN på att jag ska klara att lära mej sticka på riktigt. Har nu lyckats knåpa ihop TVÅ tumvantar och snart en hel raggsocke. Är mycket stolt över dessa.
Å vad skönt att vara tillbaka! Kanske kan allt det här ändå bli något bra. Jag lever, jag andas och har goda vänner och fina arbetskamrater. Mina barn mår bra, jag har tak över huvudet och mat för dagen. Jag kan skratta varje dag. Man kan ha det mycket, mycket sämre.
Hej igen! Trevligt att höra från dig! Lite nyfiken blir man ju: ska du börja på ett nytt jobb?
SvaraRaderaBästaste Maria! Må så bra du bara kan! Tänker på dig!
SvaraRaderaDet kan vara läskigt att börja på något nytt ^^
SvaraRadera